Senaste inläggen

Av kacka - 6 augusti 2009 15:44

A bottle of emptyness, filled with tears
A besket of nothing, filled with fears
A bottle of emptyness, turns into dust
A besket of nothing, became into lost
Sometimes i fill the bottle, with big heavy stones
Sometimes i fill the basket, with white broken bones
Sometimes the bottle, is falling apart
Sometimes the basket, is shot by a dart
The bottle is big, but it got a rift
The basket is strong, but to easy to ligt
But who would know, this were a thing
Fragile and painfull, tied up with a string
All of this, is just one part
It's just something in me, i call my heart

Av kacka - 5 augusti 2009 15:42

(OBS. många av mina dikter är inte relaterade till mig, och vissa är halft om halft relaterade)


Min kudde är gjord av tårar
Min kudde är fylls av sorg
Mitt täcke gjort av trygghet
Det skyddar som en borg
För min kudde är gjord, av salta tårar
Och täcket av trygghet skyddar, mot allt som sårar
Min kudde den är mjuk, men den är lika våt
Och min vaggvisa den är, den bortglömd gammal låt
Min kudde är gjord, av rinnande tankar
Natten är gjord, av hjärtat som bankar
Vill du bli min vän, så min kudde kan torka?
Så min kudde blir varm, så jag bara kan orka

Av kacka - 4 augusti 2009 15:13

Angel, the world is loving you.

EQ

Av kacka - 3 augusti 2009 22:24

Nenene, detta ska jag vägra tro på. Har nyss gjort ett sådant här EQ- test. Mitt resultat var inte det bästa, nejdå. Precis som vanligt blev det till min bestörthet. Min inteligens är under det normala (108) och jag har inte förståelse för mina och andras känslor. Buhu (bestämmer sig att överreagera starkt för att retas)
Jag som alltid är så mån om att alla ska vara glada och det är min ända riktiga önskan. Hoho, dags att sätta sig i skamvrån? Kom iaf. fram till att detta måste bero på min överkänsliga natur. E ju en ganska typisk känslo människa som gråter och skrattar åt allt. Påstår inte att jag inte har kontroll över mina känslor, inte alls. Jag är lugn och sansad och vet precis när jag behöver ventilera mig genom att gråta och skratta.
Nåja, så är det med detta :)  Om ni också gör ett sådant test får ni gärna berätta för mig, alltid kul :) 

Av kacka - 3 augusti 2009 14:24

Då var ma verkligen supertrött nudå. Gårdagen blev så att jag somnade alldeles försent, och bara en liten stund efter det drog årets värsta åskväder in. Fy för, det höll mig vaken hela natten och hela morgonen, tills jag till slut vaknade någon gång vid 13:00 men bestämde mig för att somna om, fort som bara den. Nu vaknade jag då för en halvtimme sen igen, vid ca 14:00 tiden. Resten av huset sover fortfarande. Gudars vad jag e trött!
Då vet man iaf. en dåre som kommer att sitta i pyamasen här resten av dagen då... borde jag ut o springa istället? JA kommer jag göra det? Inte troligt.

Nu ska jag fortsätta min sena morgon. Godnatt på er allihopa.

Av kacka - 3 augusti 2009 12:42

Det är såhär, att jag är förutom konst och musik, en väldigt dikt intresserad människa. Poesi låter för högmodigt att säga, då jag är en riktig amatör. I vilket fall tänkte jag att ni skulle få ta del av mina amatöra försök i form av personliga dikter och tankar. En ny varje dag kanske blir lagom, vissa kan vara ganska långa. Är det någon som inte förstår sig på dem så får ni gärna fråga eller kritisera vilt.




Folk klipper sina gräsmattor, dom klipper det långa vilda gräset till kort, symetriskt och kontrolerbart.
Folk gömmer sina liv bakom höga murar och staket, lever ett eget strukturerat liv.
Verkligheten finns inom ett hus. Ett tryggt skyddat lite hus med värme och flera tv-kanaler.
Vägen är rak, rak och änkel, man finner något, tar det till sig, behåller det eller kastar bort det.
En verklighet, som är lika sann som lönen och arbetstimmarna.
Verkligheten är en självklarthet. Den är sann, den är bestämd. Allt ska vara rent och rakt.
Rakt som vägen, rakt som gräsmattorna.
Vart tog det sköna hän. Vart tog möjligheterna och miraklen vägen. Vart tog det vildvuxna gräset vägen?
I min verklighet existerar det gräs som resten av världen klipper bort.
Min verklighet är den krokiga och spännande väg som resten av världen väljer att platta ut.
Min verklighet är för världen, en saga, en dröm, naivitet.
Det oändliga, alla väger, alla chanser, dom klipps bort.
Allt jag känner, allt jag är, är för er en saga. Det är något som inte existerar.
Hoppet, klipp ner det. Klipp ner det, klipp bara ner det. Men i mig växer vilt gräs.
Inom mig växer allt vilt gräs ni klippt ner. Jag tänker odla om det. Jag tänker låta drömmarna frodas.
Jag tänker låta det växa sig högt, så högt o grönt. Det ska vara osymetriskt, allt i olika form.
Ni ska få se.

Av kacka - 3 augusti 2009 12:32

Jo, nu e det såhär, att de flesta av er där ute har fått höra at svaret på allt är 23 eller 42. Ja, med lite matte kan man få allting till dessa siffror, sant, kunde lika gärna varit 56 eller 103. Därför, är det nu på tiden att vi får ett riktigt svar på allt. Detta har jag och en vän till mig luskat ut. Svaret är simpelt, litet, envist svårt att tvätta bort, det är runt, och det finns tillochmed låtar om detta. Svaret är väl självklart.
Blåbär! Ett redigt svar som inte går att få bort från kläderna och som är runt och har därför inga kanter som kan hindra. Så ska ett svar vara, det ska vara säkert, det ska vara runt så att ingen kan stå bakom hörnen med ett motargument, och det ska vara simpelt och litet. (blåbär är relativt små)
Så nu gott folk, ett nytt svar på allting.

// många hälsningar,
blåbärs pingvinen

Av kacka - 2 augusti 2009 18:14

Haft en helt underbar dag! Jag vaknade någon gång vid Nio för att på något vis lyckas vara lite förberedd och inte åka iväg någonstans i pyamasen. Skulle ju till Alex idag :) Glad i hågen. Jag hann faktiskt med att vaka ordentligt, OCH äta frukost, vilket av mig rimligen kan te sig som en stor BEDRIFT.
Efter lite sjå var jag klar, med den nya linsen i ögat och allt. (hur många har lins på bara ett öga?..iaf... jag har bara haft det några dagar och har redan hunnit tappa bort min ensamma stackars lins 2 gånger)
Min morgon tedde sig normal, min dag tedde sig underbar :)
När jag väl kom hem till Alex (förlåt, presentation: Alexander = min pojkvän :P ) log jag väl det där extremt fåniga leendet som jag alltid ler, jag stör mig inte på det längre. När jag tänker efter... har jag slutat le på hela dagen? hehe
Jag har saknat honom och att bara få prata med honom gjorde mig såklart lycklig.
Inte nog med det fick jag en liten present :) undrar om jag erkligen är världens mest bortskämd människa? Fick en liten ros, rosen var gjord av polkagris hehe :) aldrig sett något sånt för men hitintills har jag inte vågat öppna den med åtanke på att förstöra den...
Dagen föreflöt fort och när jag kom hem igenblev det bekräftat. Jag ÄR världens mest bortskäma. Min mamma har köpt ett par vita dyra skor åt mig, och lite nya kläder som hon sa kunde behövas. Bara sådär, som om jag inte var nog så glad över att hon betalade 600 kr för en jacka jag ville ha igår på shock. (kul syn för den delen... när en kort, blyg tjej kliver in med färgglada byxor och sandaler o knappt något smink alls. Jag kunde känna hur blickarna följde mig och funderade länge över: vad ÄR det DÄR?)

Nej men, svaret på det hela är mycket enkelt. Jag kan inte vara annat än världens mest lyckligaste lottade att få ha så fina personer i sin närhet. Världens bästa mamma och världens bästa pojkvän.

Presentation

Omröstning

Skulle du kunn tänka dig att söka till något som "IDOL" ?
 Har jag redan gjort
 Vågar inte..
 Fy nej va fånigt!
 Absolut!
 Nej men kanske nått annat

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards