Skrev också lite rykande heta dikter så får väl lägga in dom här sen.

Ja, förresten, måste ju berätta om min STORA sysselsättning. Ni vet sånna där kluringar man kan få syn på i stånden på marknader med rep och snirklar, gjorda av trä, liksom? Bra...För jag har blivit nära bekant med en sådan. Vet inte vad den heter dock. Denna blev min sysselsättning i flera, flera timmar i helgen. Ni anar inte. Det gick ut på att man skulle få bort metllringen från det blå snöret. Bah! fixar ju vem som helst! helt klart. Inte slår lite träd och tråd mig inte! Så här föreflöt det...



Efter 30 minuter! Wow jag äger!... Nu har jag bara ett litet problem..




Hur får jag tillbaka ringen igen...?




Ne... jag lyckades inte,på hela helgen... men jag fick ju bort den eller hur? Vilket just nu kanske bara lyser med sin frånvaro.. Men ändån...

Hoho jaja! då var man hemma igen. Kanske hela veckan till och med? hehe  Blev en visit hos morfar mellan fredag och idag, måndag och nu är jag något utsliten efter den 3 timmar långa bilresan. Under denna tid hann vi avverka ett besök hos min mormor på kyrkogården. Vi satte fina röda nejlikor hos henne och stod så ett tag hos henne. Vi hann avverka en hundutställning (som vi nog inte ska ta upp "harkel" men hunden var som vanligt duktig :) Sedan avverkade vi lite shopping, lite kortspel (där jag kom sisst höhö, förvånd) lite besök hos släktingar och av någon anledning bestämde sig min lilla stygga hund för att resolut vara helt emot min morbror och bita honom i låret. Bite var kanske en överdrift, nafsa då snarare, följt med några korta och starka morrningar... Iaf. så lät han morbrorn hålla honom i kopplet när vi så gick vidare till min kusin. Ja, sen har jag ju snart läst ut två böcker, har 40 sidor kvar på sista. Lånat dessa av Alex, väldigt bra. Svarta kristallen heter serien som e på, ca. 7-8 böcker om jag inte har fel. Något för yngre kanske men tror nog att de flesta (utan att hjälpa det, SÅKLART) fastnar i den spännande berättelsen.
Tack för mig sålänge :)

Grattis Alex!! <3!! :D:D:D!!!!!
Kommer och firar senare

Bara för att jag älskar sådana här bäverponnies eller ja, kappybara heter dom, älskar dem very much

Onsdag: hemfärd idag då. Vaknade tidigt och packade ihop tält och vad vi nu hade utanför husvagnen. Vi hade kanske 60 mil eller mer framför oss (inte medräknat att vi alltid kör vilse ett par mil) och på hemfärden skulle vi också hälsa på zoo :) Jippie! Man kunde tlm. köra bland lösa djur. Var ganska häftigt att se hur zebrorna sprang över vägen och hur strutsen närmade sig bilen lite sakta. Vi gick även runt lite, det visade sig att lamorna ÄLSKADE dino. Släkt kanske? Kan vara så? hehe. Ja där stannade vi i 3 timmar, tycker om tycker om :)  (förlåt för min slöa skrivning, har ju åkt bil i några timmar, bortsett från att jag sov 16 timmar första kvällen :S)
Nå, jag är hemma nu :)

Vad är jag?
Jag är en människa
Vad ser jag?
Jag ser mig själv. Jag ser genom min själ,
ut genom fönstret, och in i natten.
Vad känner jag?
Jag känner tomhet, jag känner saknad
Hopp, och tomhet.
Slutar mitt liv här? Stannar det bara.
För vad är jag?
Jag är en männsika


(nu tänker ni: neeeej nötet har satt dikten i allmänt men nejdå, eller jo det har jag men det är med flit :) jag tycker denna lilla textsnutt säger allt och ingenting. Nått självklart, nått luddigt. Jag är väldigt hemma i den helt änkelt. Den speglar sig bra ..o ehm... ja det var typ en förklaring varför jag sätter den i kategorin allmänt, för den som bryr sig då :)

Thaks to all the people, who told me every word
Thanks to all the people, who said I was a nerd
You laughed behind my back, and talked in front of me
You never understood, you tought me how to see
You couldn't see, you made me favours every day
Becaus you said I was uggly made me feel okey
I had nightmares, and I cried, but it all was to my good
Cús now I see my self, before I never understood
Yeah those years, they only made me braver
So thanks to all the people, who gave me all a favour.